Var till ridhuset med henne idag. Ville bara känna igenom hur hon kändes, men oj. Hennes gångarter är bara wow och hon vill så himla gärna göra rätt att jag inte vet vad jag ska skriva. Och tänk, jag har bara haft henne tre dagar....

Visst, så har jag känt förut också, jag har känt den där underbara känslan som inte går att beskriva förut. Men inte såhär starkt, jag bara går runt med ett leende på läpparna. Hon är så extremt jäkla fin att jag inte kan få in i mitt huvud att hon är min. Jag tror faktiskt aldrig det har varit så kul att rida, och jag kan glatt konstatera att min egen ponny är den roligaste häst jag ridit.