Hoppningen har alltid känts bra och dressyren vart svår, ända sen jag fick henne. Hoppa kan hon ju liksom. Nu känns det inte bra. Allt blir liksom fel, jag vet inte hur man rider när man hoppar längre.. Hon är taggad men samtidigt orkar hon inte sitta ihop utan det blir slängtrav helt plötsligt. Och jag lutar mig framåt för mycket och kan inte vänta ut sprången och tar i henne för mycket, och för lite. Hon blir dom skjuten ur en kanon och måste vänta, men även om hon gör det innan hindren så sätter hon av innan/över dem. Och väntar hon för mycket så trillar hon isär och orkar inte. Det är en sån liten marginal där alltså.

I början när jag hoppade henne tyckte jag att det gick jättefort och att jag inte hade nån kontroll alls. Jag vet inte om hon blivit lugnare eller jag lärt mig rida henne, men skulle tro på det andra. Jag var inte van vid såhär framåt hästar sen innan. 

Igår innan hoppträningen var jag ute och galopperade henne nerifrån järnvägen och upp en gång. Det hjälpte så att hon var jättefin i uppvärmningen, men när vi kom till galoppen var hon som vanligt och det gjorde alltså inte så stor skillnad. Dock tycker jag väl inte att det är ett så stort problem att hon taggar. Hon är sån och jag gillar det, i lagom dos. Det jag vill är att få till bra, jämna språng och en bra, jämn galopp mellan hindren. Och att galoppen inte ska falla isär utan finnas kvar.

Alltid så att något inte ska funka. Men samtidigt (som Elin sa igår) så skulle man ljuga om man sa att det inte blivit bättre och hon starkare. Bara travbommar för en månad sen till nu, hon väntade faktiskt igår och lyfte på fötterna. Och dressyren känns bra nu och när jag tömkörde för nån vecka sen så var det riktigt riktigt roligt, men som sagt, vad hände med hoppningen helt plötsligt, den som bara flutit på?