Min min min

Det går otroligt mycket upp och ner, hela tiden. Inget är rättvist och ibland är allt kaos, men ibland svävar man runt i ett lyckorus och somnar med ett leende på läpparna. För ett par veckor sen grät jag mängder på hästryggen och nu kan det vara fläckfritt. Eller nästan i alla fall. Det är väl just så det ska vara, speciellt i denna ålder?

Jag har varit väldigt nere i nästan två veckor. Det gjorde ont i hela mig av Cosmos-saknad och alla de som såg igenom gav mig kramar. Ni vet när man går runt och är gråtfärdig och nån frågar hur det är egentligen så bryter man ihop. Var hemma hos Felicia och det blev så himla jobbigt så jag grät hela kvällen sen efteråt. Alla säger att man måste låta sånt här ta tid men ibland tror jag folk tänker, men kan hon aldrig släppa det där? Hela min blogg är fylld av saknad, men sluta läs då, för att det är något jag behöver skriva om för min egen skull. Jag älskade denna ponny varenda dag medan han levde, så mycket att jag ibland bara kunde le. Men jag förstod nog aldrig hur väldigt mycket kärlek där faktiskt var. Tänkte nu att när jag finner det nästa gång kan jag leva lycklig, men sen insåg jag att jag är mitt inne i det. Man kan vara alldeles för blind för sitt eget bästa ibland. Jag har på slutet blivit bättre på att uppskatta, möta min ponny med ett leende varje dag och visa henne hur fantastisk hon är genom en extra puss på mulen alltid.

Att hon är just sådär fantastisk, så var hon idag. Eller så var det jag som såg det mer idag? Jag tror egentligen att hon speglar mest mitt eget humör och att hon blir uppe på topp när jag är där. Red i ridhuset för Elin idag och det var känsla alltså! Hon lättade fram och blev lätt i handen och så lät jag henne länga lite men samtidigt vara kvar och så tänker man att så, precis så ska det vara. Sån där känsla som jag fått de flesta pass för Madde nu på slutet. Jag satt där och förundrades ännu en gång över att något så fint faktiskt kan vara mitt alldeles eget. Detta kan bli riktigt jäkla bra och idag är en sån dag jag somnar lycklig.

Hoppträning

Ben, ben, ben, håll om, inte fastna i handen, eller armbågarna, lugn, stäm av, dubbelhaka, blicken framåt, koll på ytter, vänta ut henne, andas, dubbelhaka, bak med axlarna, stäm av, ben, ben, men tillbaka, röra fingrarna, inte händerna, blicken, ytter, loss i armarna, andas, eftergift, dubbelhaka, bak med axlarna, TÄNK.

Hoppade för Emelie igår istället för Elin. Det är nyttigt att träna för olika som man alltid säger. Emelie var jättebra verkligen och Elin hade fixat en grym (men svår) övning åt oss. Det var massa studs, en linje och snäva svängar. Vi hoppade inte högre än 50cm kanske men det var riktigt jäkla svårt haha. Ketzhal har svårt för att komma in i galopp på studs så jag travade de första gångerna. Annars är det lätt att hon inte hinner lyfta på fötterna och snubblar igenom eller försöker ta dem flera i taget. Men det funkade bra i trav så jag rullade i galopp men var noga med att hålla ihop henne innan och det gick bra. Svängarna var spännande, vi fick till den ena men den andra blev lite överkurs så jag la en volt. Trodde jag skulle ramla av när jag svängde rakt mot väggen men ketten var med.

När jag tränade för Lotta en gång i vintras på Wången kom vi fram till att jag störde Ketzhal för mycket. Eller att jag hamnade för mycket bakåt i dressyrsits och liksom drev henne bakifrån. Istället började jag "kura ihop mig" lite som Lotta uttryckte det. Sitta där stilla i sadeln och vänta för att K skulle hitta sin egen balans och orka komma ihop sig. 
Igår var Emelie på mig jättemycket om detta och det har även andra tränare varit förut. Jag brukar då berätta om vad jag och Lotta kommit fram till. Men igår testade jag att göra som E sa och ta in/bak hakan, tänka dubbelhaka. Då kom även axlarna tillbaka och jag satt mer korrekt på henne. Men det blev ingen skillnad som att hon inte orkade utan hon rullade på. Vi pratade om detta efteråt och då sa vi att det behövdes att jag inte störde henne förut men nu har hon både styrka och kondition och har inga problem alls med att jag sitter där jag egentligen ska. Så det är verkligen nått jag ska tänka på framöver. Det är en helt annan sak i dressyren, detta har bara gällt hoppningen.

Emelie har inte sett Ketzhal nått förut utom en gång när jag tömkörde henne på planen i somras. Det var det värsta passet vi någonsin haft skulle jag tro, så det var ju bra att hon fick en annan bild av oss, förhoppningsvis mer sann. Hon tyckte även att K var en jättefin ponny med luftiga gångarter och blev riktigt fin när hon lättade fram. Och att hon verkar ha en jäkla hoppvilja, det är ju sant!

Fucking bergochdalbana

Denna vecka har det gått väldigt mycket upp och ner. Måndag tömkörde jag vilket gick dåligt. Försökte ett tag men lyckades inge vidare så Madde fick ta över och då fick hon igenom henne så hon blev fin, men så fort vi bytte tillbaks var det likadant igen. Tisdag red jag för Madde och det gick verkligen fruktansvärt dåligt. Det har ju gått väldigt bra ett tag och då är jag van vid det så när det blir ett endaste litet fel så blir jag irriterad. Det känner ju Ketzhal och när jag inte är glad vill ju inte hon göra rätt, så då fortsätter det sådär. I tisdag blev det att hon gick ur formen, sprang med alla ben överallt huvudet i luften och släppte ryggen. När hon blir sån och bara stressar på där så går det inte att sitta ner på henne för att hon blir så i obalans. Då ska jag på med ordentligt med ben och röra litegrann på fingrarna, men istället blev jag stum i handen och tog henne för mycket i munnen. Då sa Madde faktiskt till mig att sådär får du inte göra, det är fel. Visst vet jag det, men det är så förbannat svårt med detdär tålamodet ibland... Det var absolut inte Madde som gjorde det, och inte Ketzhal heller, men jag började gråta och tyckte jag var sämst i världen. Inte för att det gick dåligt utan för att jag visste att om jag bara hade ridit ordentligt och haft mer tålamod så hade det gått bra. Jag blev oerhört arg på mig själv. Men det går upp och ner, så är det faktiskt, och vi pratar om det ganska ofta att en utvecklingskurva går inte spikrakt uppåt. Det måste få gå dåligt ibland, faktiskt, men det är väl lätt att skriva det såhär en vecka efteråt.

Redan onsdag kändes hon fantastiskt fin igen, men då var det istället hoppträning. Jag bestämde mig för att det skulle gå bra men för att det skulle göra det så var jag tvungen att rida oavbrutet hela passet. Trav, galopp, gemensam uppvärmning, hoppa fram, jobba galoppen, rida traven, hoppa mer, rida, hoppa bana, galoppera, trava, bana igen, galoppera av, trava av, skritta. Det bar verkligen ridning från början till slut och det var nödvändigt. Hon blev väldigt rund och fin och kunde vänta på mig i galoppen mellan hindren och vi fick till bra språng. Dock känner jag som alltid (alltid både hopp och dressyr) att jag blir för kvar i handen. Måste. Mjukna. I armbågarna. Det fick jag höra första gången tidigt i våras av Lina och det är något jag måstemåste jobba med ännu mer.

Torsdag skrittade Malin Ketzhal, jättesnällt! Fredag blev det först skritt i skogen 1h och sen 30min på planen. Hon var riktigt riktigt fin! Väntade i galoppen, jag fick en bra känsla där, kunde till och med ligga och rulla skritt-galopp och halt-galopp(!!). Sen stog det även några upphöjda bommar framme på diagonalerna. Jag fick för mig att rida snett igenom och skänkelvikning över dem, vilket funkade superbra! Då kunde hon inte rusa iväg utan skulle flytta undan men sedan lyfta på tassarna. Kanske borde testa det med lite större hinder.

Sen nu i helgen var det ju klubbmästerskap på ridskolan. Igår hoppning, vi hoppade en LC. Hon kändes verkligen supersuper på framridningen, la sig inte på utan rullade bara i lagom tempo. Gjorde en toppenrunda där vi tyvärr petade sista hindret vilket var mitt fel för att jag inte hade med mig yttersidan och inte hann fånga upp henne för att hon blivit lång i galoppen på långsidan.
Dressyr idag, red först lc:1 och där kändes hon fin på framridningen. Dock blev allt lite hastigt när vi red runt i collectingring, och det fortsatte även inne på banan. Hon kom inte riktigt till ro. Inte en enda halt blev ens okej, och avsaktningarna från galopp var kaos, men annars kändes det ändå ok bortsett från att hon inte är helt stadig. Vi red på 57% och kom tvåa i klassen. Elin hjälpte mig med framridningen till lb:1 och jag fick med mig yttersidan mycket bättre. Här kändes hon mycket finare inne på banan och vi red på 60%. Den klassen är jag riktigt nöjd med!

Så, veckan har vart väldigt upp och ner men jag är nöjd ändå. Nu är det chill för ponnyhäst måndag tisdag och sen dom vanligt igen.

Valpkurs och planering

 
Idag var det valpkurs med Indra! Tredje gången jag är med och det är riktigt kul och lärorikt! Idag hade jag med kameran och det blev ett par artsy bilder faktiskt. Indra var duktig även om fokuset var nån heeelt annan stans ibland..
 
Innan det varjag ute hos Ketzhal, var riktigt snabb idag - var bara där två timmar för att hinna hem. Fixade allt och sen tog jag in och pysslade lite med henne. Tog sen en skrittur barbacka på hack i så lite som 20min, men det är ju bättre än inget!?
Det känns bättre nu (eller ja idag, vem vet hur det känns imorn?), jag hade en liten dipp förra veckan. Det kändes inte alls roligt att rida och jag ville hellre låta henne vila varje dag ungefär. Sen kände jag igår att jag faktiskt fick ta tag i det. Så jag var jättenoga med allt och borstade mycket, lindade benen och la upp passet bra. Det går mycket bättre för mig om jag är ordentlig med allt, blir som mer motiverad då och det var ju det jag var ute efter. Så red jag ett dressyrpass på planen och hon var fin faktiskt, inte ofta hon känns så bra utan att Madde är med! 
 
Hoppade även Ketzhal i lördags och då fick jag till mycket bättre språng än på onsdagen. Var tvungen att hoppa då för vi har teori på onsdag och ska tävla på Wången i helgen så ville checka av henne eftersom det inte känts bra. Nu ska jag försöka hålla i det här och hitta tillbaks till motivationen. Imorn tänkte jag tömköra, och det är svårt, men jag ska försöka, och alltså verkligen försöka. tömkörde i fredags och visst, hon var fin, men hon släppte inte igenom allt och jag fick inte itllbaks henne helt. Det viktigaste är att jag vet vad som inte var bra och att jag ska jobba med det imorgon. På onsdag är det alltså ingen hoppning. Då ska istället Sofia rida Ketzhal, dressyr på någon äng funderar vi på. Jag ska med ändå och hjälpa dem och fota lite om vädret tillåter. Sen på torsdag är det hoppträning för Christelle. Och fredag ska vi ta det lugnt, skritta/jogga i skogen tror jag. Sen lördag är det alltså hopptävling! Hoppar LC lag och LB individuellt.
 
Nästa helg är det KM på ridskolan och då blir det en LC hoppning som är klubbmästerskap och sen lc:1 och lb:1 i dressyren. Det är troligen sista tävlingen för säsongen också. Fyra klasser på en helg blir för mycket och vi hoppade mest hela våren så det blir bra med lite mer dressyr!

Hoppetossa var det ja



Det har vänt, vad hände?
Hoppningen har alltid känts bra och dressyren vart svår, ända sen jag fick henne. Hoppa kan hon ju liksom. Nu känns det inte bra. Allt blir liksom fel, jag vet inte hur man rider när man hoppar längre.. Hon är taggad men samtidigt orkar hon inte sitta ihop utan det blir slängtrav helt plötsligt. Och jag lutar mig framåt för mycket och kan inte vänta ut sprången och tar i henne för mycket, och för lite. Hon blir dom skjuten ur en kanon och måste vänta, men även om hon gör det innan hindren så sätter hon av innan/över dem. Och väntar hon för mycket så trillar hon isär och orkar inte. Det är en sån liten marginal där alltså.

I början när jag hoppade henne tyckte jag att det gick jättefort och att jag inte hade nån kontroll alls. Jag vet inte om hon blivit lugnare eller jag lärt mig rida henne, men skulle tro på det andra. Jag var inte van vid såhär framåt hästar sen innan. 
Igår innan hoppträningen var jag ute och galopperade henne nerifrån järnvägen och upp en gång. Det hjälpte så att hon var jättefin i uppvärmningen, men när vi kom till galoppen var hon som vanligt och det gjorde alltså inte så stor skillnad. Dock tycker jag väl inte att det är ett så stort problem att hon taggar. Hon är sån och jag gillar det, i lagom dos. Det jag vill är att få till bra, jämna språng och en bra, jämn galopp mellan hindren. Och att galoppen inte ska falla isär utan finnas kvar.

Alltid så att något inte ska funka. Men samtidigt (som Elin sa igår) så skulle man ljuga om man sa att det inte blivit bättre och hon starkare. Bara travbommar för en månad sen till nu, hon väntade faktiskt igår och lyfte på fötterna. Och dressyren känns bra nu och när jag tömkörde för nån vecka sen så var det riktigt riktigt roligt, men som sagt, vad hände med hoppningen helt plötsligt, den som bara flutit på?

Finaste K

Åh Ketzhal har varit så fantastiskt fin dom sista två veckorna. Jag var sjukt less två första riktiga passen efter betet för det var så svårt och jag insåg att jag ridit oseriöst hela sommaren. Men sen när jag red så var det ett pass där allt bara fallit på plats i min ponnys huvud verkade det som! Lugn och skitfin från början till slut och så har det fortsatt, så ingen är gladare än jag!

Imorgon bitti åker vi till sundsvall på tävling. Dressyr imorn (lc:1 lb:1) och hoppning på söndag (lb). Ska åka dit med Jessica och det ska bli så ruuuuligt!! Är nästan mer tagg på dressyren än hoppningen, för har ju bara startat henne där en gång och det gick inte sådär jättebra. Nu är hon starkare och jag kan rida henne i bättre form så tror det kommer gå mycket bättre!

Jaa vad har hänt mer? Inte så mycket, jag trivs i skolan med bra klass och lärare, och har kommit på att psykologi är askul! 
Sen har jag fått plats i hoppgruppen, happiest day ever!!!! Nu är det alltså hoppträning för Elin varje onsdagkväll. 
En vanlig vecka kommer se ut såhär:
Måndag: skritt
Tisdag: galoppera
Onsdag: hoppträning
Torsdag: vila
Fredag: tömköra
Lördag: jogga
Söndag: dressyr

Henry, foto, Ketzhal


Jag red på jobbet igår. Vi är jättetrötta allihop och ingen va så tagg egentligen men jag tog på mig att göra det. Va ganska skönt för då gick tiden fortare när jag hade mer att göra. Jag skrittade Henry 30min och kylde sen hans ben. Han va fin men ingen racerhäst precis om man säger så...

På lunchen hade vi planerat att Lea skulle komma med Pelle och att jag skulle fota dem. Det blev först dressyrbilder och sen ett par porträtt i skogen. Dom blev jättefina trots strålande sol större delen av tiden. Efter tanne åkte jag direkt till Ås och fotade Tina och Linnea med Freddie till en header. Mer än så säger jag inte.... Monica och Filip fick också va med på bild och även Lady tillsammans med Tina en liten stund. Jag hinner aldrig rensa klart bilderna för jag tar så mycket nya.

Red sen Ketzhal. Var tänkt att det skulle bli ut i skogen, men den tanken sket sig ganska rejält. Ann-sofie sa att jag skulle rida mer med delade bett så jag tog tredelat igår. Sen kan hon ju va lite konstig i munnen dagen eftertandkoll, men hon sa att det bara va att rida som vanligt efter. Ketzhal var så sjukt stark och äckelstum i munnen när jag var ute i skogen. Lyssnade inte heller på rösten(!!) eller sätet nånting. Hon sprang. Vi gick till planen. Där var det mycket bättre men då kände jag att hon släppte bettet precis som hon brukar göra. Red på en volt och gjorde små volter inåt i volten. Efter ett tag så kände jag att jag var tvungen att vara lite tuffare mot henne. Smackade ordentligt och skakade till i tygeln lite samtidigt som jag tydligt sa framåt med benen. Oj så mycket bättre det blev! Hon satte sig och lättade av i handen istället i galoppen. Jag fick tillbaka min fina ponny. Men det var jävligt svårt att komma dit och det var nära att jag gick hem flera ggr, för hon ignorerade mig totalt.

Ketzhal ht-14


Ketzhal är tillbaks i vanliga stallet hos Lundins och nu är tanken att vi ska dra igång igen efter sommaren. Jag är jättetaggad faktiskt!

Har känt länge att det kanske inte stått helt rätt till i munnen på henne för att jag tyckt hon gapar mycket och biter fast i vilket bett jag än använder. Nu idag var Ann-sofie hos oss och kollade tänderna och de visade sig vara precis som det skulle förutom småsaker som inte har så stor betydelse sa hon. Jag ska alltså fortsätta som jag gör. Så det var jätteskönt att veta att det inte va något konstigt där och kunna utesluta det. Rida utifrån att munnen är okej. Istället gå på med benen när hon blir tom i handen. 

Jag har tänkt att jag ska lägga in mer dressyr och känna att jag kan rida henne lite "mer", inte vara så rädd för att pressa henne lite för hon har faktiskt både kondition och styrka. Självklart ska man lägga in lugnare perioder också. Med dressyren har Madde som förslag att jag ska tömköra dag 1, jogga dag 2 och rida ett ordentligt pass dag 3. Då förbereder jag för dagen efter och det blir inte lika hackigt. När jag har ridit ett riktigt dressyrpass 1gång/vecka och busat/hoppat resten är det inte så konstigt att det inte gått bra. Med ett bättre upplägg tror jag det kan bli lättare att utvecklas, dels för att hon går mer dressyr överlag, och dels för att man bygger upp träningen succesivt.

En annan grej som jag säkert skrivit 1000 ggr förut är att det är så viktigt att ut och galopperaaaaa. Jag har vart ute 1-2 gånger i veckan på Ketzhal sen jag fick henne och det är sån sjuk skillnad på galoppen! I åsarna  hade Ulf ett teoripass och där pratade han mycket om att när han tränar sina hästar så galopperar han mycket. Då handlar det inte om att ut och bränna ur dem all energi i övertempo och ligga högt över mjölksyretröskeln. Istället att ligga i en stark samlad galopp och rulla mycket längre kan ge ett mycket bättre resultat. Det upplägget tycker jag låter super!

Tredje grejen, återhämtningen är jätteviktig. Jag tror att K kommer att få skritta 1 dag i veckan (troligtvis efter att ha jobbat dressyren) och vila 1 dag. Vilodagen är nästan mer för min skull, eftersom jag börjar gymnasiet och måste hinna med allt. Annars tror inte jag att hästar mår dåligt av att röra på sig varje dag och om jag hinner det kommer jag skritta denna dagen med.

Sen till sist, hoppningen. Jag vet verkligen inte hur jag ska göra här. Sedan jag fick Ketzhal har jag tränat för 7(!!) olika tränare, men endast enstaka gånger. Det håller inte i längden även om det är bra att få feedback ur olika perspektiv. Jag måste hitta EN tränare som jag hoppar för regelbundet och kunna bygga vidare på träningen från förra gången. Absolut kan man ju träna för andra någon gång ibland. Sen att kunna rådfråga också är jätteviktigt. Nu innan travet var jag så sjukt velig om jag skulle gå upp på LB eller inte, och gjorde om min anmälan dagen före. Om jag hade haft en dialog med en tränare är jag säker på att det inte hade varit ett svårt alls. 
Det jag helst av allt hade velat var att hoppa för Elin på onsdagkvällar. Tyvärr (jävla äckelbajsskitfan) så är den gruppen full. Ridskolan har inte så många hoppgrupper så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra, måste lösa detta snarast, om nån har en lösning så hör av eeeeer! Att träna för någon som inte håller träningarna på Ås ridskola tror jag inte kommer funka då jag inte har den uppbackningen med föräldrar som kan köra en gång i veckan och lägga hela kvällen på det. Så, får se hur jag löser det här men lösa det ska jag!

Nu jävlar, hösten 2014 ska här trimmas!!

Ett tag sen

Jag tror minsann hon är världens finaste

Fy satan vilken bra sommar jag har haft (eller har). Inte för att något speciellt gått superbra, mitt liv är på topp inom alla aspekter eller min ponny är helt outstanding. För inget av det där är sant. Jag ska ju inte efter min långa oplanerade bloggpaus starta min comeback med att klaga - utan jag ville mer säga att trots de flesta saker inte riktigt går min väg så har jag en bra känsla i kroppen och famtastiska människor runt mig. Då spelar det inte så stor roll vad som kommer i vägen och gör att humöret dippar.

De som bloggar vet att när man inte skrivit på länge finns det så mycket att skriva om att man inte vet riktigt vart man ska börja, och precis så känner jag nu. Det har hänt så mycket på så kort tid och jag har som ni märkt inte haft tid att sätta mig och skriva ner allting. 
Kan ju börja där jag avslutade. Jag åkte alltså ner till Dalsland med Felicia och var hos mormor och morfar i 6 dagar medan hon träffade sin vän i Lysekil. Det var mysigt som alltid att träffa släkten. Sen blir det ett helt annat sätt att umgås på när man reser så jag är riktigt glad att jag fick va med Felicia så mycket, det var behövligt!

När jag kommit hem åkte jag efter 1 dag upp till Örnsköldsvik till en stuga på Skagsudde som min pappas sida har. Jag hade med mig världens gosigaste Tina dit och vi hade nästan för bra väder!! Bad fem ggr om dagen även för badkrukor som hon är inte illa! Vi träffade härliga göteborgare som jag hoppas fortsätta hålla kontakt med. Dottern och jag är lika gamla, har båda d-ponnyer och tävlar hoppning, så jag tror mig ha hittat en ny vän!

Sedan jag kom hem har det vart hårdträning för Ketzhal som gäller. När jag var borta red först Tina och sen Signe. Det gick bra till största del och det är de som är intressant!
K lever fortfarande livet i stora sommarhagar med Clas och även om maten börjar ta slut och hon inte har en aning om att vi är påväg tillbaks till vanliga stallet på söndag så verkar hon till synes riktigt nöjd! Hon är lagom rund om magen och har massor massor massor av spring i benen även om det så bara är en barbackaskritt det gäller. Hon gör inte något halvdant den bruden. Det är svårta att sitta på en studsig och stark häst i skogen men även förbannat rolig är hon min knäppis.

I helgen var vi iväg till Åsarna och hoppade terräng för Ulf Johansson. Hallelujah säger jag bara, rysligt roligt! Ketzhal höll med mig om det förutom när vi hoppade ett uthopp brant nerför och hon inte såg vart hon skulle landa. Då blev hon lite ställd pållan min.. Men annars var hon superduktig och Ulf också. Tillboch med min pappa (som inte är hästkunnig för 5 öre) sa att det här var det roligaste han vart med på sen jag började rida. Det där ska verkligen göras om och jag är riktigt sugen på att ta fälttävlanskort också.

Jobbar alltså nu på Tanne ridskola 3 veckor. Förra veckan hade vi den turen att det i princip enda vi gjorde var att rida. 2-3 hästar om dagen + Ketzhal. Jag låg i riktigt bra där! Denna och nästa vecka är det vanliga stallsysslor och annat pyssel som behöver göras.

Jag kommer inte på nått viktigt som hänt mer faktiskt. Jo förresten, jag har/ska börja springa! Vart ute ett par ggr och det har faktiskt gått bättre än jag trott det skulle göra. Tänkt länge att jag borde komma igång och så nu på fälttävlanslägret pratade Ulf om hur viktigt det är. Jag visste ju redan allt dedär, men när man blir påminnd på det sättet är det lättare att komma till skott. För det hjälper verkligen ridningen att träna utöver - det gör det.
Nej då tackar jag för mig och återkommer när jag har mer att säga!
....Vilket borde vara imorn, för vi ska nämligen tävla!! Kvällstävling som Brunflo anordnar är på g! Jag och Ketzhal ska hoppa en LC och sen debutera LB, alltså 1m. Roligt och spännande stavas det!

Borta 10 dagar



Hur ska jag klara mig utan ponnyn min? Hon har det bäst tillsammans med Tina och Signe i alla fall. Dom har inte fått så mycket order mer än vilka bett de ska rida på. Gör va ni vill och kör gärna lite hårt med henne! Förövrigt fotade vi x2 igår med Stina och jag red lite barbacka på torstas plan också. HON VA SKITFIN! Inte ridit dressyr på läääänge och ändå loss o mjuk och tycker hon tog bettet bra också! Härligt att åka bort med den känslan!

Nu är jag hos mormor och morfar 2h från Göteborg efter 10h i bilen med Felicia idag. Ska vara här 5-6 dagar. Väldigt smidigt att jag kunde åka ner med henne då hon också skulle till göteborgstrakterna. Vi som aldrig hinner träffas annars, perfekt ju! 
Här ska jag sola bada och äta glass om vädret tillåter, plus gå på kusins konfirmation. Sen är jag jättesugen på att ta en sväng till där Felicia är (Lysekil) för att se de fina pållarna och föl osv där, gärna genom min kameralins, haha. Får hoppas på det i alla fall!
Sen blir det 5 dagar i vår stuga utanför Övik med pappa och Tina göljer även med dit. Ruuuuligt! Hoppas på mer sol och bad där. 

När jag kommer hem är det chill 1 vecka och trimma Kett. Sen jobbar jag de tre första veckorna i aug. 2-3 aug ska jag och Ketzhal hoppa terräng i Åsarna också, ska bli så sjukt roligt, dööör. Jag skrattade mig igenom en träning på tannes gräsbana och vad är den jämfört med detta liksom?!
Sen börjar jag gymnasiet och där slutar detta inlägg för åbgesttankarna kommer smygande och jag vill inte att min blogg ska bestå enbart av depp...

Underbara sommar


Har sånna härliga sommardagar att jag blir alldeles lycklig. Samtidigt har tankarna trasslat ihop sig totalt men mina fantastiska kompisar gör livet bäst!! Jag, Sofia och Tina hänger hos Signe, asbra att vi har 4 pållar nu så alla kan följa med ut men det suger att Clash inte är helt igång.

Vi är uppe länge, äter massor, gosar med världens finaste hästar och fotar sommarbilder. 

Blöta o helt crazy


Å herregud, va ute i skogen med Tina på Olle och Jessica på Hector igår. Det regnade.....liteegrann. Helt helt dyngsura blev vi! Alla tre pållarna va galna. Studsade fram, galopperade baklänges och va så taggade att vi inte fick fram dom utan de stog helt still. Vi galopperade massa på hemliga ängen. Sen när vi skulle gå tillbaks så stegrar Olle plötsligt och slår över. Det gick bra med både honom och Tina men det var jätteläskigt! Så vi "skrittade" (aka galopperade på stället ala Kett) bort till ridskolan och lämnade Tina där.

Hector och Ketzhal hade fortfarande massa spring i benen om man säger så....jag och Jessica hoppade hoppstigen och jäklar vilka språng jag fick till! Hon hoppade stort och va så taggad så vi red in i träden flera ggr. Jag fick ner henne i skritt typ 50 meter innan stallet, menmen. Sen va det ju sådär lagoooom kul att ta reda på utrustningen och hästen efteråt..
Galen uteritt men sååå sjukt roligt hade vi!!

Idag har jag...

...fotat mina gulligaste två små hjärtan, vart på hööks, testat ett nytt bett och vart med Malin och Sofia. Även genomfört ett pass på K där hon tyckte taket va väldigt intressant. Spänd ponny med huvet i vädret, JA. Och vart nära till tårar/frustrerad/bajsless för att det är så jävla svårt att rida. Ingen bild. Hejdå.

Matfors 17/6

Biffeeeen
 
Foto: Jessica Moberg
 
HAHA första språnget på andra filmen!!
 
Efter första klassen var jag så jäkla besviken på mig själv för att jag inte red som jag skulle. Sen till andra va jag jättetaggad men ändå gick det halvdåligt. Fast nej, det hade kunnat gå så mycket sämre. Många ramlar av, vägrar ut sig eller får 20fel. Vi petade ett i varje och det är bra egentligen. Jag har baralite problem med att intala mig själv det efter att det gått så bra hittils med rosett hem från varje tävling. Jag är jättenöjd. Hon kändes superfin på framridningen också! Dock kändes hon lite trött hela kvällen. Loj och inte riktigt så taggad som hon brukar va. Jag brukar få hålla in henne och nu fick jag busa igång henne.
 
Sen va det ju mysigt med kvällstävling! Dock kan jag tänka mig att det var lite de som gjorde henne trött, eftersom hon vart ute hela dagen och så. Sen kom vi tillbaks till stallet kl 02 så det var ju lagom kul. När vi åkte från stallet fick vi bensinstopp, så vi fick gå hem till Malin, låna en bil, åka hem och hämta en dunk, tanka, åka ut och tanka bilen, lämna tillbaks Malins bil, och åka hem. 03 va jag hemma och somnade direkt. Sen väckte Indra mig kl 06. Valpar är söta, men fyfasiken va jobbiga dom är samtidigt... Jag var trött i flera dagar efteråt...
 
Tack till pappa som ställde upp och skjutsade och tack till hästskötarna/proffsfotograferna Jessica och Malin och alla andra fören trevlig kväll!!

Kettzii

 
 
Sofia är hemma igen och vi är återförenade igen, har hängt med henne söndag förmiddag - måndag eftermiddag. Vi har fikat på waynes, tömkört, proppat i oss onyttig nattmat, kollat foderponnysar, varit med valpis och kollat på en eventuell ny ridskoleponny. Jag har varit glad. Hör ni det, för en gångs skull en positiv mening på denna blogg, har inte hänt på evigheter... Fast jag har fått troligt mycket positiv respons på mina "känslomässiga inlägg" så det verkar inte göra er så mycket att detta förvandlats till en depp-blogg.
 
På tal om det så kan man ju inte kalla denna bloggen deppig när väldens bästa Stina gjort det somrigt här idag!! Titta vad fint det blev! Var ju på tiden, haha. Alla har tjatat på mig hur länge som helst, men jag kan ju inte fixa själv heller, så måste ju anställa min tant att fixa åt mig! TACK
 
Okej, Ketzhal då. I lördags kändes det som att det skulle gå skit att rida. Men så kom Signe som räddaren i nöden till stallet och jag bad henne rida K. Det gick riktigt bra för dom faktiskt, även om ingen som sitter på henne tycker att hon är lätt. För så är det faktiskt, min ponny är svår och när det går bra så är det så kul, men svackorna blir ännu djupare om man inte har lätt ponny. Hon blir så lätt stressad och det är tålamod och lugn som gäller. Samtidigt måste man kunna sätta gränser, men inte vara för hård utan veta när man ska vänta ut henne eller gå på. Jag kan med handen på hjärtat säga att det är mycket jobb men jag tycker att jag gör det bra och jag får det bekräftat från andra hela tiden. 
Signe red henne i alla fall superbra, det var kul att se! Sen satt jag upp en stund för jag blev så taggad när jag såg henne rida. Det gick också bra, och jag blev så glad! Hon va verkligen fin.
 
Igår tömkörde jag henne i ridhuset (filmen) med sällskap av Sofia. Hon va som vanligt riktigt fin i vänstervarvet men höger var kaos. Vänster va hon så otroligt känslig för rösten. Jag kunde proa så lågt att jag själv knappt hörde det och hon tvärnitade från galopp. Det där är både på gott och ont, för det är väldigt skönt att hon lyssnar på rösten, men man vill ju kunna få till mjuka fina övergångar också. Jag är väldigt nöjd med vänstergaloppen också, kunde samla mycket och hon rullade på! Sen höger är så svårt. Antingen stressar hon upp sig och det slår över, eller så får jag inte ut henne på riktig volt utan hon drar inåt. Eller så får jag inte ihop henne utan hon blir jättelång och låg. Jaja, fick till det någorlunda iaf.
 
Idag hade jag väärldens mysigaste ridtur!! Åhh blir alldeles lycklig♥  Hon var så taggad att jag knappt fick fram henne. Stog och studsade på samma ställe och busade rejält gjorde hon, så glad, och jag bara skrattade. Sen när vi kom fram i galopp skakade hon med huvudet, bockade, bytte galopp i varje språng osv. Så söt är hon, finaste tjejen! Riktigt fin va hon i galoppen upp från järnvägen. Samlade jättemycket, gasade en bit, och fortsatte så. Sen skulle jag skritta av och då red jag förbi Åsas plan där det var bommar framme. Ohh måste träna mer på sånt tänkte jag, så jag tog några varv där med. Travbommar, ett litet hinder och ett stort hinder rullade vi på en stund och det gick super. Jag red på hackamore, måste göra det oftare! Haha påtal om det, innan jag upplevde det själv visste inte jag att dom kunde skumma på bettlöst, men fan va hon skummade idag.
 
Nu kommer Sofia bli arg på mig för att jag skrivit för långt igen menmen, nån lär väl uppskatta det!

Tidigare inlägg