Hade utsläpp imorse och stannade kvar i stallet för att rida Ketzhal och fixa massa där, hurtigt! Har Altea nu i helgen för Anna är borta också. På måndag åker jag till Stockholm och Tina rider henne tisdag onsdag, det blir bra!

Det finns dagar när man är ledsen men inte vet varför, och just nu har dom där dagarna blivit väldigt många. Den där känslan är det värsta som finns och jag hatar att känna så. Sen är det inte det att jag inte kan skratta med mina vänner eller bete mig normalt, men när jag kommer hem rinner allt över och jag känner mig alldeles tom. Var i stallet med Sofia i förrgår och hon gör mig så otroligt glad, vi skrattade oss igenom eftermiddagen. Så glad att jag har henne! Sen när jag kom hem kom alla problem och la sig över mig, jag orkar verkligen inte.

Igår gick jag och Jessica till ridhuset på hopptiden och skuttade lite. Vi var där själva, vilket var skönt såklart! Utom att vi bara var två som byggde fram... Men vi hade galoppbommar på böjt spår, studs, en mur och en kombination. Ketzhal hoppade fint men jag hade inte riktigt koll kände jag. Fel galopp, för lite eftergift (måste bli bättre!!), osynkat och bara blää.. Sen när man kollar filmer så ser det ju inte sååå hemskt ut, men jag fick inte dendär bra känslan.
Idag blev det ridhuset igen men nu var det lindor på och dressyrridning för Madde, det var ett tag sen! När jag tog in henne och satte på grejerna kändes hon lite trött/loj och det är ju inte konstigt att hon är det ibland. Sen blev hon "som vanligt" igen. Hon var riktigt fin, lite taggad såklart men öppnorna, skänkelvikningarna och fattningarna satt där de skulle. När jag travade av var hon väldigt eftergiven och mjuk i sidorna, och Madde tyckte också att hon såg väldigt liksidig ut!